Denna blogg har bytt inriktning och kategori!

Kommer inte längre skriva om att sluta knarka, liksom what's the deal with it! Jag skiter i det, jag lever fan hur jag vill, och tar konsekvenserna efter det, men liksom konsekvenser kan vara hårda och kan vara värda att ta för att få responsen av det/den som stimulerar! Varje dag ploppar tankarna upp somgör så att man vill dö, varför i helvete skallman vara kvar? Jag vet inte! Kommer det någonsin bli bättre eller kommer det gång på gång gå upp och ner hela tiden ? Friheten i döden finns där, friden i livet finn väl där också! Men det gör mer ont när det gör ont, än gott när det är bra! Steget mellan gott och ont är inte stort, steget mellan kärlek och hat är inte stort, inte heller det mellan död och liv! Är liv gott, är kärlek gott, är hat ont, finns det bara svart och vitt, eller är det att man blir så jävla hjärntvättad av allt så man inte har tid att sätta sig ner och se helheten? Jag vet inte!